Gulan Avci Kurd kirin qatil!

  • by Lotikxane
  • 7 Years ago
  • 9

Aram Serhedî

Keça siyasetmedarekî Kurd û wekîla meclîsa Swêdê Gulan Avci, lotikek neinsanî û bêîman li Kurdan xist û dawa wan li serê wan pêça. Gulan Avci ya ku bi navê qetlîama Ermenîyan Kurd kirin qatil û mêrkuj, raya xwe da erêkirina qetlîama 1915an û qa?o Tirk nerehet kirin. Lê di naveroka axavtina wê ya di meclîsa Swêdê de Gulan Avci, malik li Kurdan xira kir û tirr ji me Kurdên xwelîliser û ehmeq berda.

Werhasil, di vir de ji bo ku em hi?yar kirin ez malpera Nefelê û generalê wê Arif Zêrevan pîroz dikim û serê wî yê keçel maç dikim. Xuyaye birastî jî axavtîna Gulan Avci bala Kurdên Swêdê neki?andiye, yan jî Kurdên Swêdê ji bo ku hema lotikek li Tirkan keve dengê xwe ji zîtirka Gulan xanimê re nekirine.

Çi gotiye Gulan Avci ya ku qet dîroka Kurdan û Ermenîyan nizane û hema wek korên dinya nedîtî Kurd kirine qatilê qetlîama Ermenîyan?

Gotiye:“ Failên vê (qetlîama Ermenîyan) eskerên Tirk û rêveberîya dewletê bû, lê belê gelê min, Kurd jî bûn. Li wêderê e?îrên Kurdan ên ku berjewendiya xwe di ku?tin û talankirina Ermenîyan de didîtin hebûn“ filan û jehr û ziqûm.

Axir, Gulan xanima germik û nermik tew rabûye merivên xwe jî kiriye qatilên Ermenî û Asûrîyan û xwelîya heft gundan li serê merivên xwe û temamê Kurdan kiriye.

Ezê serê we neê?înim. Axavtina wê ya Swêdî li jêrê ye. Bela Kurdên me bixwînin û bibînin bê Gulan xanimê bi navê Kurdan çawa qetlîama Ermenîyan xistiye stuyê Kurdan û tirr ji Kurdan berdaye. Lê çi hikmet be Gulan xanimê behsa qetlîama partîya TA?NAKê nake. Xuyaye nizane ku endamên TA?NAKê li gund û bajarên Serhedê bi deh hezaran Kurdên bêguneh kujtine û dest avêtina namûsa wan.

Werhasilî kelam, ji bo ku Gulan Avci di hilbijartinên pê?îya me de dengên Ermenî, Suryanî û Kildanîyan bigre û dîsa di meclîsa Swêdê de bêrîka xwe germ bike, wek kurmê darê li qewmê xwe hatiye xezebê û em Kurdên xwelîliser kirine berpirsê qetlîama Ermenîyan.

Ji alîyê din, ma Ermenî bi xwe nabêjin ku “Kurdan em kujtine?”. Belê

Ma Suryanî nabêjin “Kurdan em kujtine?”. Belê

Ma Tirk nabêjin “Kurdan Ermenî kujtine?” Dîsa belê.

Naxwe ferqa Gulan Avci û Tirkan ji hev ma çi gelo?

Ez li vir bi navê xwe û bi navê temamê lotikxanecîyên Kurdperest helwesta Gulan Avci rûre? dikim û dibêjim:Ji kurmên darê re Êdî bes e!

Stockholm

————-
Anf. 123 GULAN AVCI (fp):

Fru talman! Jag föddes i augusti 1977 i Tatvan i östra Turkiet. Den ligger på södra sidan om den stora vackra Vansjön. Den närmaste staden är Bitlis. Söderut breder sig de mäktiga bergen i Hakkari ut sig.

Mina hemtrakter är en del av Kurdistan. Till skillnad från de flesta människor i Sverige har jag två hemländer. I dag bor det i stort sett bara kurder i detta område. Men historiskt har det också varit hem för många armenier och assyrier.

Ända fram till första världskriget bodde tiotusentals armenier i detta område. Långt in i bergen söder om Tatvan fanns en by som hette Kochanes som var säte för assyriernas ledare Mar Shimun, eller på svenska, Sankt Simon. Norr om Vansjön låg det mäktiga Araratberget som är armeniernas heligaste plats. Det var där Noaks ark förliste enligt Bibeln.

Fru talman! När första världskriget bröt ut skakades det osmanska riket av sina sista dödsryckningar. Det som då utspelade sig i mina hemtrakter var en skoningslös urladdning mot en till största delen försvarslös kristen befolkning. Detta var det största blodbad som världen hade skådat vid denna tid. Förövare var den turkiska militären och statsledningen, men också mitt eget folk, kurderna.

Vi kan föra ändlösa diskussioner om det osmanska rikets sammanbrott. Det är ingen fråga om svart eller vitt. Imperiet hade funnits där i 800 år. Det fanns så klart en rad olika faktorer som påverkade händelseförloppet. Där fanns både kristna och muslimska offer. Där fanns både kristna och muslimska förövare. Men där fanns också både kristna och muslimer som hjälpte varandra.

Men där fanns även en turkisk statsledning med en övermäktig armé till sitt förfogande. Där fanns muslimska ledare som utropade heligt krig mot de kristna. Där fanns kurdiska klaner som såg egna fördelar med att kunna döda och plundra. Där fanns inga tv-kameror och inga korrespondenter. Där fanns bara några få diplomater och missionärer.

Fru talman! Vad som står utom allt tvivel är att det dödande och det lidande som drabbade den kristna befolkningen var ett folkmord; det var ett folkmord i flera bemärkelser.

Genom deportationer till fots rycktes hundratusentals kristna upp från de områden där de bott i tusentals år. Dessa dödsmarscher hade sällan något annat mål än att människor skulle dödas under fotvandringen. De slogs ihjäl om de inte orkade gå eller knuffades i floder och drunknade.

Genom massakrer dödades män, kvinnor och barn så att den kristna närvaron raderades ut. Deras tillgångar konfiskerades. Deras hus beslagtogs. Deras ägodelar blev någon annans, och deras åkrar fick brukas av förövarna.

Fru talman! Det armeniska riket antog kristendomen först av alla, år 301 e.Kr. Men deras närvaro utraderades i stort sett helt och hållet i östra Turkiet under första världskriget. Assyrierna/syrianerna utvecklade den kristna teologin i Urfa och byggde sina kloster i området Tur Abdin, runt Mardin och Midyat. Med en naturlig befolkningsutveckling skulle de vara flera miljoner – assyrier/syrianer och kaldéer i Turkiet. I dag är de bara några tusen. Nu tvingas de dessutom försvara sina kloster i domstolar.
Min egen släkt deltog i folkmordet på båda sidor. Där fanns människor som dödade armenier och assyrier. Men där fanns också människor som skyddade armenier och assyrier.

Jag bär inte någon som helst skuld för detta. Det ägde rum mer än 60 år innan jag föddes. Men detta är en del av mitt arv. Jag anser att det är min skyldighet att ta ställning för ett erkännande av att det var ett folkmord.

De pontiska grekerna bodde i huvudsak längs Turkiets norra kust, mot Svarta havet. Där hade de bott ända sedan grekerna styrde området. De levde vanliga liv och gick till sina kyrkor. Men många var rädda. När folkmordet drabbade armenierna i öster växte samtidigt kampen mellan turkar och greker om den anatoliska kusten i väster. Däremellan levde pontierna. De dödades därför att de var kristna men också därför att de var greker.

De var inga vanliga inkräktare, inte heller fiender till det osmanska imperiet eller till Turkiet. Pontierna hade levt i detta område i många hundra år före folkmordet men skonades inte. Oavsett om de var assimilerade eller ej och oavsett om de gömde sina kors och altare i källaren eller ej dödades ett stort antal av dem under folkmordet.

Jag vill vrida klockan framåt, från 1915 till 1980. Då gjorde militären en statskupp i Turkiet. I de berg och snår där armenier och assyrier dog som flugor gömde sig nu min far och hans vänner med vapen i hand. De var kurder som vägrade acceptera att leva som andra klassens medborgare i Turkiet. Vi tvingades lämna Turkiet och kom till Sverige 1982. På samma sätt som Turkiet förnekar folkmordet på de kristna har de förnekat att kurderna finns. Ända fram till för 20 år sedan kallades vi för bergsturkar. Än i dag saknar vårt språk, kurdiskan, officiell status.

Att erkänna folkmordet på de kristna är inte ett slag mot Turkiet. Tvärtom är det ett slag för rättvisa. Jag är övertygad om att rättvisa också kan göra gott. Det måste även gälla Turkiet.

Fru talman! Jag vill inte straffa Turkiet. Orsaken till det är mycket enkel: En stor del av min släkt bor fortfarande i Turkiet. 15 miljoner av mina bröder och systrar bor i Turkiet. De lever där. De pluggar där, och de jobbar där. På samma sätt som min släkt vill att Sverige ska vara ett bra land för mig att leva i vill jag att Turkiet ska vara ett bra land för mina anhöriga och alla andra människor att leva i.

När jag var elva år såg vi på tv hemma i Bredäng i Stockholm där jag växt upp hur kurder gick med sina tillgångar i bylten på ryggen. Med barn i famnen gick de längs stigarna i bergen. De flydde undan Saddam Hussein och hans folkmord. Den arabfascistiska diktaturen i Irak bombade kurder med nervgas och senapasgas. Under Anfalkampanjen 1988 dödades uppemot 200 000 kurder. Till skillnad från Turkiet förnekar inte Irak att detta var ett folkmord. Men orsaken till detta är också att Saddam Hussein inte längre styr i Irak – tack vare den USA-ledda befrielsen 2003.

Om Turkiet inte förnekade folkmordet på de kristna skulle vi inte behöva stå här i dag. Men förnekelsen gör att vi är tvungna att diskutera frågan i Sveriges riksdag.

Jag hoppas verkligen att det är sista gången vi behöver göra det. Och jag hoppas verkligen att vi i dag kan få ett slut på 95 års lidande och kan ge många av de människor som sitter här i dag, dem som lyssnar på oss och dem som med förväntan ser fram ett positivt beslut här i Sveriges riksdag dem upprättelse så att också de kan känna att de får vara en del av den försoningsprocess som ligger framför oss. Försoning innebär, fru talman, att såren måste få läka. Om såren inte kan läka har jag svårt att se en ärlig försoningsprocess.

I dag kommer jag alltså att rösta för yeghern, för seyfo och för kurdernas Hiroshima. Med detta menar jag, fru talman, att jag kommer att rösta för ett erkännande av folkmordet.

I detta anförande instämde Annelie Enochson (kd) och Agneta Berliner (fp).

  • facebook
  • googleplus
  • twitter
  • linkedin
  • linkedin
Previous «
Next »

9 Comments Already

  1. gele keken heja,wek ku d? d?roke te te n?v?sand?n d? doneme jenos?de ermen?yede l? bajare erz?ncane ku nahe wek 3 ordu te b?naw k?r?n.w? wext? j? HAMIDIYE ALAYLARI hebun,gelek endame wan j? es?lkurdbun.T?rka ew kes l? hember ermen?ye xab?tand?n.welhas?l? kelam em?re t?rka an?n c?h.
    gelek hewal wek t?rka mesele re? u sp? d? meyz?n?n u xabere neba? d?k?n ew gelek? serme.

  2. Silav lotikxanecîler. Yaho qey we bîra malavaya malpêra http://www.google.com nebirîye ku ji sibehê heta êvarê devê wê nakevê hev û ha ha nivîsan wergerînê zimananên? Tenê Xwedênehista kurdî nekirina nav û ji xwe tirkîya wan tam sildim bildima.

    Fermo îngilîzîya axaftina Gulan Avci xanimê:
    Commentary. 123 Gulan Avci (fp):

    Madam President, I was born in August 1977 in Tatvan in eastern Turkey. It is located on the south side of the big beautiful Vansjön. The nearest town is Bitlis. Southbound spreads the mighty mountains of Hakkari out.

    My home is part of Kurdistan. Unlike most people in Sweden, I have two homelands. Today it lives in little more than the Kurds in this area. But historically, it has also been home to many Armenians and Assyrians.

    Until World War tens of thousands of Armenians lived in this area. Far into the mountains south of Tatvan was a village called Kochana which was the seat of Assyrian leaders in March Shimun, or in Swedish, Saint Simon. North of Vansjön low the mighty Mount Ararat is sacred Armenian site. That was where Noah’s ark sank under the Bible.

    Madam President, When World War I broke out the Ottoman Empire was shaken to its last throes. What then took place in my home was a ruthless discharge against a largely defenseless Christian population. This was the biggest bloodbath that the world had ever seen at that time. Perpetrators were the Turkish military and government leaders, but also my own people, the Kurds.

    We can have endless discussions about the Ottoman Empire’s collapse. There is no question about black or white. Empire had been there for 800 years. There was of course a variety of factors that influenced the course of events. There was both Christian and Muslim victims. There was both Christian and Muslim perpetrators. But there was also both Christians and Muslims who helped each other.

    But there was also a Turkish state led by a formidable army at his disposal. There were Muslim leaders who declared holy war against Christians. There were Kurdish clans who saw their own advantages in order to kill and plunder. There were no TV cameras and no correspondents. There were only a few diplomats and missionaries.

    Madam President, What is beyond doubt is that the killing and suffering that affected the Christian population was a genocide, there was a genocide in several respects.

    The deportations to the foot was torn up hundreds of thousands of Christians from the land where they lived for thousands of years. These death marches were rarely anything other than that people would be killed during the hike. They were beaten to death unless they could go or pushed into rivers and drowned.

    The massacres killed men, women and children so that the Christian presence was erased out. Their assets were confiscated. Their houses were confiscated. Their possessions became someone else, and their fields were cultivated by the perpetrators.

    Madam President, The Armenian Empire adopted Christianity, first of all, in 301 AD But their presence wiped almost entirely in eastern Turkey during the First World War. The Assyrians / Syrians developed the Christian theology in Urfa and built their monasteries in the area of Tur Abdin, Mardin and around Midyat. With a natural population growth would be several million – Assyrians and Chaldeans in Turkey. Today, they are just a few thousand. Now they have to also defend their monastery in the courts.
    My own family took part in the genocide on both sides. There were people who killed Armenians and Assyrians. But there were also people who protected Armenians and Assyrians.

    I do not carry any guilt for this. It took place more than 60 years before I was born. But this is part of my heritage. I think it is my duty to comment on a recognition that there was a genocide.

    The Pontic Greeks lived mainly along the northern coast of Turkey, the Black Sea. There they had lived ever since the Greeks ruled the area. They lived ordinary lives and went to their churches. But many were afraid. When the genocide-stricken Armenians in the east grew while the fight between Turks and Greeks on the Anatolian coast in the west. In between, lived Pontian. They were killed because they were Christians but also because they were Greeks.

    They were no ordinary intruder, not enemies of the Ottoman Empire or Turkey. Pontian had lived in this area for many hundreds of years before the genocide but not spared. Whether they were assimilated or not and whether they hid their crosses and altar in the basement or not killed a large number of them during the genocide.

    I want to turn the clock forward, from 1915 to 1980. Since the military coup d’état in Turkey. In the mountains and thickets where the Armenians and Assyrians died like flies hiding now my father and his friends with weapons in hand. They were Kurds who refused to accept to live as second class citizens in Turkey. We were forced to leave Turkey and came to Sweden 1982nd Just as Turkey denies the genocide of the Christians, they deny that the Kurds there. Until 20 years ago we called for mountain Turks. To this day, our language lacks, Kurdistan’s wife, official status.

    To acknowledge the genocide of the Christians is not a blow to Turkey. On the contrary, it is a blow for justice. I am confident that justice can also do good. It must also apply to Turkey.

    Madam President, I do not want to punish Turkey. The reason is very simple: A lot of my relatives still live in Turkey. 15 million of my brothers and sisters living in Turkey. They live there. The plugs there and work there. Just as my family wants Sweden to be a good country for me to live in, I would like Turkey to be a good country for my relatives and all other people to live in.

    When I was eleven years we saw on television at home in Bredäng in Stockholm where I grew up with the Kurds left their assets in bundles on their backs. With the child in his arms walked along the trails in the mountains. They fled Saddam Hussein’s genocide. The Arab fascist dictatorship in Iraq bombed the Kurds with nerve gas and senapasgas. During the Anfal campaign in 1988 killed nearly 200 000 Kurds. Unlike Iraq, Turkey does not deny that this was a genocide. But the reason for this is that Saddam Hussein is no longer in power in Iraq – thanks to the US-led liberation 2003rd

    If Turkey does not deny the genocide of the Christians we would not have to stand here today. But denial means that we have to discuss the question in the Swedish Parliament.

    I really hope this is the last time we have to do it. And I really hope that today we can put an end to 95 years of suffering and can provide many of the people sitting here today, those who listen to us and those with expectant looks forward to a positive decision here in the Swedish parliament them redress so that they too may feel that they may be part of the reconciliation process that lies ahead. Reconciliation means, Madam President, that the wounds must be healing. If wounds can not heal then I fail to see an honest process of reconciliation.

    Today I will therefore vote for yeghern, for Seyfo and Kurds Hiroshima. By this I mean, Madam President, I will vote for a recognition of the genocide.

    In this speech, concurred Annelie Enochson (kd) and Agneta Berliner (fp).

  3. Ji bo redaksiyona Lotikxanë
    Bi rasti min geleki ji lotikxanë his dikir.Belê we dilê min u gelek kurdën nistimanperwer ësand. ji berku navë siteya we lotikxaneye ev nayë vë wateyê hun ne karin zimanë yë wek”ciwansait” bi hevstareki keran girëbidin. Ger hun ne karin zimanë bë bavên wek “ciwan said” girê bidin herin cem mellayeki medrese xwandi .Melayan berê gava peza yeki gundi wun da dibu devë guri girëdida.Gundiyan bawer dikir gur ne karit edê peza wan buxwe.Xweziya “ciwan sait wek min navë xwe yë rast bi nivisiva. Bi rastî li kurdistanë mirovën wek” ciwan said”bë edebi dikir guhë wan di hat jëkirin. ew bë guh di geriyan. herkesi di zani yë bë guh bë edebiyek kirye loma bë guh di gere.Rasti ji yë wek “ciwab said
    divë li vë dinyayê bë guh bi gerin.Ez geleki di kevim xema Lotokxanë ku nivïsën bi vi awayî bê edeb di wesînin.
    Malbata Gulan avci malbatek kurdperwere. xeletiyën dirokî yê bav u kalën xwe em ne karin vesêrin. Gava em vesëri em ji wek tirkan lë tën. Arif Zërvan ji mirovatiya min u xwe xirab kir. Ew ji hacibeyranti gerek bê avëtin. :Hêvî u xwastina min ji Lotikxanê dijminê me ji be zimanê fehs ne xebitine.Mizah cidaya . dijën /xeber gotinën ne cê gelek ji hev bën cidakirin.

  4. Lotikxane carek din li ber dilê min sirinbu.Ji ber ku ew nivisa “ciwan said” nivisi hatiye rakirin. Mirov di kare herkesi rexne bike. Rexne ci heq kirbe an ji ne kirbe her kesë ku siyasetê bike divê ji rexneyanre ji amadebe. Lê rexne ne heqaret be.Rexne gava li ser bingehek saristani be ,ser seran sercavan.
    rexne divë avaker be. mirovë të rexnekirin hisyarbike carekdin hizrën xwe bike ka, der u dorên wi ci difikirin ser babeta heyin. Bi karikator,bi mizah, bi henek, hemu awayê rexnë ser seran ser cavan. Lê gava bi navê cinsiyeta insanan,jiyana insanan ya cinsi bi zimanek qerëj bibe ew nayë qebulkirin. Ez hêvi dikim lotikxana min ya delal lotikën bê ehlaqan carek din ne wesine. Ez hêvi dikim herkesë ku ji niha pêde ji Lotikxanêre bi vivsine, hisyara zimane xwe bike,bi zimanë xwe mirovan ne êsine.Rehmet li dë u bavê guhdaran.Hêvi dikim ev cirok miada xwe temam kirbe bes bë tevdan.Silav ji hemu Lotikvanën me didin kenandin,ji xem u xiyalan dur dikin,

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

%d bloggers like this: